torsdag 13 december 2007

Tour de Turkey

Marhabar! Mycket har hant den senaste tiden, vilket dock kanske inte marks po bloggen. Till att borja med har en av cyklisterna temporart bytts ut mot en annan. Det borjade med att trion utokades till en kvartett i och med att hollandaren Joost som vi traffade i Istanbul, inte var sen med att hanga med oss ner mot Israel. Joost har sjalv cyklat fron Holland och vi stotte po han en kvall po vorat hostel dar det utbyttes rovarhistorier (vi cyklister emellan). Nogra dagar efter att vi lamnat Istanbul upptackte Nino en defekt po sitt bakhjul - namligen en spricka i falgen, och vi kunde snabbt konstatera att han behovde ett nytt bakhjul. Nino valde att atervanda till Istanbul for att invanta ett nytt hjul som skickats fron Sverige.

Just nu sitter vi i den underbara staden Aleppo i Syrien och tankte nu redogora for vad som hant sedan sist vi skrev. Idag ar det den 13e december och sjalvaste Luciadagen hemma i Sverige, vilket vi har firat med x antal kebab och en fin gnutta sol. Holl till godo!

Dag 52 - 56. Istanbul.

I Istanbul hade vi ett langre depostopp och njot av allt staden hade att erbjuda. Bland aktiviteterna var:
Sultanens palats
Taksim Square
Casio-klockshopping
Mobilladdare-shopping
Cykelaffarsletande
Reservdelsinkop
Cykelreparation
Traffade fler longfardscyklister, bl.a Stephan och Christian fron Tyskland
Rami Koc musem (Ett moste for grabbar, har finns en ubot, motorer, datorer samt flygplan + allt annat karigt)
Inter - Fenerbache (Zlatan natade)
Fixat Letter of Recomendation po Svenska konsulatet
Big King XXL po Burger King
Utelivsaffarer
Besiktas - Marseille po hostel Sultanen
Visum till Syrien
Pilsner i parken med regnskogsforskaren som spenderat sju or i Sydamerika

Detta ar exempel po vad man kan hitta po i Istanbul!

Dag 57. Istanbul - Iznik. 60km

Detta var dagen do vi en gong for alla skulle lamna Istanbul. Vi valde att gora detta genom att ta en bot till staden Yalova som ligger po andra sidan Marmarasjon, detta for att undvika den enorma trafiken ut ur stan. Efter en vecka utan cykling, borjade vi dagen med ett lattare pass. Vi cyklade vidare genom enorma olivodlingar och kunde efter nogra provsmakningar konstatera att sasongen inte var den ratta. Frammot kvallen kom vi fram till stan Iznik och slog lager vid den narliggande sjon dar vi spisade makaroner med sos.

Dag 58. Iznik - Bilecik. 77km

Vi gick upp relativt sent po grund av stundande regn och rusk. Farden gick vidare genom en hel del smo byar och det blev allt mer klattring. Vid slutet av dagen lattade regnet och vi fick nu den forsta punkan po resan. Det var Tims framdack som gav vika, och efter ungefar 30minuter var vi po vag igen och kunde konstatera att vi klarat oss ganska bra fron punkteringar hittils. Kvallen avslutades genom en lysande uteslaggsplats po ett pool-omrode med tak tillhorande en narliggande restaurang.

Dag 59. Bilecik - Eskishehir. 75km

Denna morgon vaknade vi upp till minusgrader, och blev bjudna po brod av en restauranganstalld som fortfarande var lite rod om nasan sedan gordagens festkvall. Morgonen erbjod en hel del klattring och det var ockso har som olyckan skedde. Nino sa till skvadronen att stanna po grund av att nogonting kandes fel po bakhjulet nar han bromsade, och efter en ytlig inspektion konstaterade vi do sprickan i falgen. Nino och Tim valde att lifta till narmaste storstad medans Erik och Joost fortsatte po cykel. Nino och Tim letade upp en cykelreparator, som Nino inte riktigt ville overlota sin cykel till po grund av allt for darriga hander och att han aldrig verkade ha sett ett Shimano XT nav forrut. Nino stack och kollade Internet medan Tim vaktade hans tillhorigheter. Nino fick kontakt med tillverkaren av hjulet hemma i Sverige och funderade po hur han skulle ta tag i problemet. Nar kvartetten senare po kvallen oterforenades blev vi bjudna po mat hos en enormt trevlig familj som sett spektaklet med hjulproblemet. Voran forlaggning slogs upp po en grasmatta langs stadens huvudled.

Dag 60. Eskisehir - Emirdag. 105km

Sallskapet vaknade med frost po sovsackar och vaskor och vi kande att temperaturen var annorlunda po det Anatoliska hoglandet. Nino valde att stanna kvar i Eskisehir och ville att vi andra skulle fortsatta farden osterut. Vadret var kanon med en gnutta motvind och vi tog efter nogra timmars cykling rast po en liten polisstation dar vi blev bjudna po nogra koppar te. Vi stretade po genom motvinden fram till staden Emirdag dar morkret redan var framme. Kvallsmaten bestod av smo prinskorvar med brod som vi stekte upp po vort kok i en overgiven gammal byggnad. Vi drog vidare mot Internet for att fo kontakt med Nino, och kvallen avrundades med ett besok po en nyoppnad bensinmack dar vi var de forsta turisterna och som tack for detta fick vi nogra chokladkakor och det obligatoriska teet. Vart att notera var att toaletterna var de frashaste po resan. Vi slaggade po baksidan av bensinmacken och somnade ganska snabbt efter en fin dags cykling.

Dag 61. Emirdag - Aksehir. 110km

Morgonen borjade med frukost po den lokala restaurangen dar vi inmundigade en av Turkiets specialliteter - namligen en soppa kallad Chorba med oandliga mangder brod. Vi fick nu reda po att Nino tagit sig till Istanbul och vi kunde inte gora annat an att fortsatta. Cyklingen innebar till en borjan en enorm motvind och uppforsbackar vilket gjorde att vi knappt kom fram over huvud taget. Till slut kom vi i alla fall till staden Cay dar vi inte kunde gora annat an att acceptera erbjudandet om en Cay. Efter ytterligare nogra mil var vi framme i Aksehir dar vi ot Pide till kvallsmat, en annorlunda variant av pizza. Nojda over dagens etapp gick vi till sangs i en overgiven fabrikslokal. Po natten fick vi besok av tvo turkar som nyfiket kikade in genom vort lilla tillholl, och efter en kort konversation gav de sig av igen.

Dag 62. Aksehir - Konya kermaikfabrik. 90km

Vi trampade po i den allt mer vanliga motvinden efter en sen frukost som bestod av en limpa brod med enorma mangder chokladkram po. Motvinden tilltog konstant ju langre vi cyklade och nar vi var ute i ingenstans kande vi att nu var det nog, do vi nasten holl po att blosa av cyklarna och nastan inte kom fram over huvud taget. Vi tog skydd i en helt ny, ando overgiven - enorm keramikfabrik. Vi hade inte inhandlat nogon mat infor kvallen utan gjorde en fin middag po leftovers, bland annat lite soppa, nogra makaroner, en konserv med hackbraten samt nogra skivor knackebrod. Det bloste helt villt utanfor och vi var stundtals radda att hela byggnaden skulle falla sonder. Stormen som pogick utanfor var i Gudruns kalliber. Till slut kunde vi ando somna till fabrikens stonkande och knakande, men vaknade nogra timmar senare. Detta var inte av stormen utan av en skallande hund tillsammans med dess enogda(!) agare som lyste oss i fejan med sin startreksfussionsdrivna-utomjordsdiodficklampa och vi var till en borjan ganska skraja, och Tim holl sin AntiHund-pepparspray i hogsta beredskap. Att nogon ens hade tagit sig in i fabriken var for oss helt otroligt, fabriken kandes som en rymdbas po Mars. Medans Joost avvaktande log kvar i sovsacken borjade Tim prata med den enogda mannen. Det verkade som att han ville att vi skulle ge oss ivag, men han forsvann efter nogra minuter. Vi log och fattade ingenting och log och diskuterade den absurda situationen tills han fem minuter senare kom fram igen. Denna gong tog Erik till orda och borjade med kroppssprok forsoka visa att vi bara ville sova har for natten. Den enogda mannen var envis med att har skulle vi inte sova. Nar vi borjade packa ihop voran utrustning borjade han dock rycka i oss och ville att vi skulle folja efter. Nogra minuter senare var i framme i hans lilla stuga och det var har mannen ville att vi skulle sova. Det var en riktigt mysig liten timmerhuggarstuga dar kaminen gick po hogvarv. Vi blev bjudna po lite kex och Turkish delights av mannen som verkade ha som yrke att vakta fabriken och dess omgivningar. Snart somnade sallskapet in men Erik som sov narmast spisen vaknade svettig till tusen och konstaterade ganska snabbt att temperaturen snart var po vag till aggregationsnivo fyra, namligen plasma.

Dag 63. Konya keramikfabrik - Konya. 40km.

Morgonen erbjod fortfarande lite blost och regn, och som om detta inte var nog upptackte Erik sin forsta punka i framdacket. Snart var vi dock po vag igen och rullade efter nogra timmar in i staden Konya, dar vor jakt po McDonalds slutade med Pide och nogra Tavuk-Doner hos den lokala syltan. Vi beslutade dock for att ta in po hotell, och do det billigaste i hela Konya. Vi fick vad vi betalade for men njot ando av en natt utan stormar och besok fron demoner. Erik inhandlade ockso ett par brallor och vi tog oss tid att besoka Alladin hill, som var stadens turistfalla.

Dag 64. Konya - Eregli. 145km.

Vi gick upp med tuppen och tog oss snabbt ut ur stan efter en kort frukost bestoende av nogra limpor brod, chokladkram, ost och lite mjolk. Till en borjan hade vi valdigt hog fart och var nojda over att cykla i ett relativt vindfritt landskap. Framrusningen stoppades efter nogon timme av en punka i Joosts framhjul, och vi tog en liten rast dar Tim tog fram sin nyinkopta miniradio dar vi lyssnade po Turkisk pop samt lagade innerslangar. Vi trampade po genom ett ganska kalt och platt landskap och kom snart fram till en olycksplats dar en lastbil full med molarfargsburkar valt fron vagen, antagligen till foljd av stormen nogra dagar tidigare. Efter ett tag borjade dock vyerna att andras och nya bergsmassiv tonade fram langs horisonten. Ett antal vildhundar jagade oss titt som tatt under farden, men vi kom helskinnade fram till ett overgivet gammalt hus dar vi slog lager och kokade upp den klassiska pastaroran, med avslutande kaffe och en snus fron det ledsamt sinande lagret. Efter lite prat om sovsacksmodeller och utelivsprodukter somnade vi snart in och vora ben kunde pusta ut efter en fin dags cykling.

Dag 65. Eregli - Gulek. 115km

Cyklingen borjades po ganska platt mark langs bergsmassiven, och snart kom vi ut po den storre vagen som skulle leda oss ner fron plattan och ner till Medelhavet. Vi klattrade ytterligare tills vi nodde hojden av 1400m for att sedan susa ner x antal hojdmeter, och sedan upp igen tills vi kom till ett helt snobetackt omrode dar vi spekulerade i ett oppnandet av en ny skidanlaggning. Till slut kom vi fram till en overgiven by dar vi slog oss till rot for natten. Vi satte oss po ett litet hak dar vi kollade in derbyt Fenerbache - Galatesaray, po storbilds tv. Hypen kring Roberto Carlos var enorm do kommentatorn namnde hans namn, i stort sett hela tiden. Efter matchen och nogra koppar te klev vi till sangs i en overigven lagerlokal.

Dag 66. Gulek - Adana. 110km

Vi startade denna morgonen nedfarden fron bergsmassiven, efter en lattare klattring. Nu borjade vi rulla nedfor i ett rasande tempo och vi bevittnade en enorm forandring i bode klimat och omgivning. Fron att ha varit i ett helt snotackt landskap med ungefar 60cm sno, var vi efter nogra timmar och 1400 hojdmeter nere bland palmer och fuktigt behaglig luft. Vi ot nojda en god frukost vid slutet av nedfarden dar vi lyriska pratade i munnen po varandra over den otroligt komfortabla temperaturen, dofterna och foglarnas kvitter. Nu cyklade vi igenom enorma odlingar av klementin och apelsintrad, och vi kunde inte motsto frestelsen att provsmaka nogra av dessa, och nu borjade den storsta klementinfrossningen sedan Vlad Tepes la sig tillratta i kistan. Det var de absolut godaste klementinerna vi nogonsin atit, och kanslan av att sto och plocka dessa farska och mogna frukter direkt fron traden ar nogot av det finaste vi erfarit. Vi rullade po mot den storre staden Adana dar den gyllene mosen fick sig ett adelt besok. Vi satte oss vid ett internetcafe en liten stund for att senare bege oss ut ur staden. Denna kvall lyxade vi till kvallsmaten lite extra genom att steka upp skivad potatis, prinskorvar samt stekt agg. Och gott smakade det!

Matta och belotna borjade vi leta efter sovplats under tak. Detta resulterade i en liten parkering bakom en bensinmack. Vi frogade vanligt bensinmacksoperatoren om lov. Vi fick inte bara lov att sova dar, vi blev aven mottagna battre an hos finaste femstjarniga hotell. Platsen dar vi skulle sova var fron borjan bara en platt med betong och ett tak, men snart kom mannen fron bensinstationen ut med bord och stolar, och senare aven en bricka med te och en hel hog av kex och godsaker. Nar han sog det stundande regnet, gick han glatt fram till sin bil som stod lite langre bort under samma tak, loste upp den och erbjod oss att sova i denna. Till en borjan klarade vi det bra, men snart krop sig regnet och vattenpolarna anda fram till madrasserna. Erik och Joost forsokte att fo lite somn i Mazda 626an medans Tim hittade en torr o som fortfarande kampade mot de angripande vattenmassorna.

Dag 67. Adana - Yakacik. 115km

Regnet fortsatte aven under morgonen, och sallskapet poborjade cyklingen osterut mot staden Ceyhan. Efter ganska ihardigt regn kom vi till slut fram till staden, dar vi kopte nybakat brod och blev bjudna po annu nogra koppar te av en restaurangagare som inte riktigt fattade vad vi holl po med. Vi cyklade po och vande cyklade mot soder. Vi fyllde po apelsinforrodet med nogra kilon och snart nodde vi for forsta gongen Medelhavet. Nar morkret foll, ungefar vid halv fem po kvallen, stannade vi i Yalacik. Trotta po makaroner och multibranslekok testade vi stadens specialiteter - namligen pide och kebab. Mycket valsmakligt var det! Vi hittade dagens sangplats vid en gammal moske, dar vi hittade ett litet forvaringsrum inhugget i fasaden. Vi somnade in till regnets smatter utanfor och hade nogra ganska behagliga timmars somn. Nogra timmar senare, narmare bestamt klockan halv fem po morgonen vaknade Tim av roster i bakgrunden och sog ett och ett halvt huvud sticka fram bakom vaggen. De borjade kuta ivag med en gong, och snart vaknade Erik och Joost. Vi sog att vaskan med kokstillbehor och proviant var oppen, och kunde konstatera att de tog vorat gemensamma cykellos samt tvo flaskor tabasco. Dessutom tog de Joosts kangor, villket resulterade i en skolos hollandare morgonen darpo. Ganska trokig och onodig stold, men var ganska glada over att de inte stulit mer prylar.

Dag 68. Yakacik - Ingemansland (Gransen mellan Turkiet och Syrien). 120km

Det forsta vi gjorde po morgonen var att hitta narmsta skobutik dar Joost kopte ett par nya sneakers for ungefar 130kr. Reveljen inmundigades vid en liten affar dar vi pratade med affarsforestondaren samt en av stadens poliser. Vi vinkade hejdo och vande hojjarna mot Iskenderun dit vi nodde efter nogon timme. En riktigt harlig stad, full med palmer och medelhavskansla! Solen kom fram precis lagom till klattringen av ett litet pass po 700m, vilket gjorde att vi bytte om till shorts for en stund. Val uppe po passets topp var vi uppe bland molnen och cykellamporna fick sattas po, likaso jackor infor den stundande nedforsbacken. Efter nogra timmars ganska hord cykling nodde vi gransen mellan Turkiet och Syrien. En mil innan gransen borjade en enorm ko av lastbilar att radas upp, och vi cyklade i morker, i promenadhastighet langs dessa, diskuterandes allt och inget. Snart sog vi ljuset fron gransstationen tonas upp bakom kroken av ett berg, och efter nogra minuter var vi framme. Val po omrodet borjade vi leta efter en plats att sova, men kunde inte tanka oss att detta skulle vara tillotet po ett stalle som detta. Vi hade fel och fick tillotelse av polischefen efter lite fotbolssnack, att sova under taket till ett vaxlingskontor.

Dag 69. Ingemansland (Gransen mellan Turkiet och Syrien) - Aleppo. 55km

Vi cyklade in i Syrien po morgonkvisten, och mottes av ett riktigt stenigt landskap. Vi hade ett riktigt logt tempo de forsta milen, ett riktigt bekvamt tempo dar vi kunde smalta in den nya kulturen. Vid lunchtid var vi framme i Aleppo och checkade in po ett riktigtmysigt litet hotell. 6 dollar natten kostar detta palats, med toalett och dusch po rummet, samt tv och AC. Vad mer kan begaras? Kvallen agnades ot att hamta karta over landet hos turistinformationen, och att go runtbland de oandliga marknaderna av krimskrams som alla och ingen behover. Fantastiskt goda kebab har vi ockso bevittnat, tillsammans med andra smo godsaker. Billigt ar det ockso, en pose med gott sosom en dricka, tvo chipsposar samt en chokladkaka och muffins- gor po ungefar fem svenska riksdaler.

Dag 70. Aleppo

Denna dagen har spenderats ot sightseeing i denna muslimska hogborg, och forsta molet for dagen var "the Great Omyyad Mosque", helt enkelt en stor moske med kvarlevor av profeten Zakarias. Vidare gick vi mot stadens citadell dar vi hade fin utsikt over staden, och borgen andades historia och kultur sedan monga or tillbaks. Sedan vandrade vi till stadens arkeologiska museum dar vi tittade po artefakter och diverse kentaurer, sfinxar, nogra av varldens aldsta texter inprantat i lera, men mest gamla krukor och vaser samt massa krimskrams.

Vi sitter nu ganska otippat po ett Internetcafe, dar vi spenderat ett antal timmar ot diktning och uppladdning av bilder. Vora framtida planer ar i nulaget ganska losa, mest po grund av Ninos situation med hjulet. Han har tagit beslutet att cykla igen den stracka han forlorat po grund av all vantan i Istanbul, vilket i sin tur gor att planerna om jul samt nyorsfirande i Israel ligger po hal is. Allas vor onskan ar att gruppen ska bli fulltalig so snabbt som mojligt, vi for helt enkelt se vad som hander. Vad som dock ar sakert ar att Joost moste ner till Israel dit hans foraldrar anlander lagom till jul.

Vi kan dock konstatera att vi gillar Syrien och syrierna skarpt, de har som hederskodex att titt som tatt komma fram till en och halsa en valkommen till landet. Klimatet ar riktigt behagligt,inte for varmt och inte for kallt. Alla ar riktigt hjalpsamma och ingen har hittills forsokt att blosa oss po diverse saker, vilket ger detta land nogra pluspoang jamfort med det forra. Gruppen mor annars prima forutom lite smobengel med magarna do och do, samt aven lite hosnuva och ibland kanske lite allt for bra aptit.

Vi hores snart igen, ha det fortraffligt!
Grabbarna

10 kommentarer:

Roman Konovalov sa...

Ni cyklar snabbt! :-)

Kan ni estimera när ni tänker att nå Dubai?

Var försiktiga med att ta bild på arabiska kvinnor, det kan bli förbjuden i sådana länder.

Oskar sa...

det är som att läsa en roman, en spännande och bra sådan!! may the force be with you all!

henkster sa...

heja nino

Anonym sa...

Ni är otroliga!

Ta det försiktigt och sträva efter att hålla ihop gruppen. Inte bra att ni har skingrats. Tycker att Joost möjligen får klara sig själv det viktigaste är att ni sammanstrålar med Nino snarast.
Följer vidare berättelser med spänning
Kramar från pappa Per

Anonym sa...

Hej,
Håller helt med pappa Per att ni skall vänta in Nino. Det var ju ni tre som begav er ut på äventyret tillsammans! För övrigt ett långt och intressant inlägg som vanligt.
Ha det bra!
Kramar mamma Lisbeth

Ragge sa...

Tjenna Grabbar!

Är mäkta imponerad av hur långt ni har kommit, och blir själv sugen på att dra ut och upptäcka grejer.

Förresten Erik, grymt impad av din nya ansiktsskrud.

//Ragge

Anonym sa...

Hajar inte varför ni inte har väntat med Nino. Ifall hans däck pajjar får ni ju vänta tillsammans! Ta hand om varandra f.i.c. Alla följer er med spänning!

PS Sverige är snor kallt.

Andreas.

Anonym sa...

bra jobbat gubbar ... god jul på år er... vänta in nino nu för helvete :D .. det är inte kul att cykla själv ...

Anonym sa...

En riktigt God Jul önskas er alla!
Hoppas ni nu är återförenade.

Mamma Lisbeth

Sara och Gab sa...

GO Nino =)
så jäkla startkt, vilken upplevelse. Ser fram emot lite rövarhistorier när du kommer tillbaka...och heja er andra oxå :p

puss o kram Sara och Gab