tisdag 5 februari 2008

Konstiga vagval

Tjenare! Nu ar det dags att skrapa bort dammet fron bloggen och gora en liten uppdatering over vad som har hant de senaste veckorna! Monga av er undrar nog vart tusan vi ar po vag. For dem som inte vet so befinner vi oss iaf ganska otippat i Sudans huvudstad Khartoum. Fardvagen har andrats ganska radikalt fron den ursprungliga, men vi ar alla eniga om att vi har gjort ett kalasval. Affrikat ar kanon!

Nu kommer en liten(?) resume over vad som hant under den gagna tidsoldern...

Dag 95 - 100. Dahab

Vi spenderade nastan en vecka i denna lilla hola, dar aktiviteterna sog ut som sohar:
Koshery-slukning i mangder
Sol och bad med ryska charterturister
Utflykt till det fruktade BlueHole, dar vi snorklade i nogra minuter
Cykelfix
Rom&Cola&Popcorn
Bestamde att vi skulle lite djupare ner i Afrika
Ris&Kyckling-slukning
Strandpromenad
Boklasning
Tim blev omhandertagen av en frissor vilket resulterade i en fin rakad frojl.

Dag 101. Dahab - Sharm el Sheikh. 111km

Dagen borjade med en Koshery. Vi cyklade ut ur Dahab i en motvind som var till duga. Trampade po tills vi kom fram till en parkeringsplats mitt ute i ingenstans, dar ett dussintals longtradarchaffisar slappade till. Vi kokade upp mat po deras longtradarkok och ot en fin nudellunch tillsammans med lite fin ost och oliver som vi fick provsmaka. Vagen andrade riktining och vi fick en fin medvind som varade anda fram till Sharm el Sheikh, dar vi spanade in schyssta hotell samt stranden langs Roda Havet. Vi valde att ta en buss upp till Cairo, dit vi var tvugna att oka till for att fixa visum till Sudan och Etiopien. Vi satte oss po en nattbuss, och kom ganska trotta fram till Cairo klockan fyra po morgonen. Det forsta vi gjorde var att rusa till narmaste Donken. Till vor forfaran oppnade inte restaurangen forrens klockan elva, vilket resulterade i att vi checkade in po narliggande Akram Inn, som log strategiskt placerat nogon minuts gongavstond fron: McDonalds, KFC, Pizza Hut samt Hardees!

Dag 102 - 106. Cairo

I Cairo tog vor byrokratiska adra sin form do vi blev tvo visum rikare, samt ett letter of recommendation fron Svenska Ambassaden. Det blev ett springande hit och dit mellan ambassader - men efter mycket moda var vora visum klara! Andra aktiviteter man ockso kan gora i Cairo ar:

Kamel samt asne-ridning utanfor Gizas pyramider samt sfinxen utan nasa
Tjuvlasning i bockerna po Amerikanska universitetet
Oldrickning i Cairos lokala ol-hall
Pratat med jugoslaven Tad som varit over hela jordklotet
Kakat minst tvo gonger per dag po snabbmatsstallen. Favoriten: Superstar po Hardee's (Tim var nara po att prova hela sortimentet av hamburgare)
Traffade po prasten som dopte Eriks syster Vera po Svenska Ambassaden
Passfoton tagna. Tolv stycken var plus en gruppbild i en fin traram.
Bio
Vi okte ockso tvars over hela Cairo for att fo tag po en Gula-febern-vaccination som dock var slut over hela stan.

Satte oss tillslut po en buss med destination Hurghada, for att po so vis gora vor cyklade stracka snygg po kartan.

Dag 107. Hurghada - Ambulansstation po vagen mellan Safaga och Qena. 110km

Efter att ha slukat lite falaffel och bunkrat upp vort nudelforrod, lamnade vi Hurghada efter att ha kollat in annu ett charterstalle. Den forsta biten hade vi en fin medvind, och vi flog fram langs Roda Havskusten till staden Safaga. Vi kopte en och annan liter vatten tillsammans med en liten chokladbete. Aven en Koshery slank ner har, och det var har Erik fick nog. I lite mer an tre monader har skaggodlingen pogott. Med tiden sog det mer och mer grasligt ut vilket resulterade i ett besok hos den lokala barberaren. Har gjorde barberaren ett lysande jobb med rakblad, salvor, kramer och en sytrod som tvinnades och ryckte bort Eriks ansiktshor, till en outhardlig smarta. Resultatet blev en sylvass mustash i Gunther-style som han an i dag har kvar.

Ekipaget rullade vidare och uppfor en liten bergskam. Vi passerade en checkpoint dar vi fick beskedet att det var farligt att cykla denna stracka. Detta resulterade i att vi fick en polisescort hangandes i roven i nogra km. Efter ett tag trottnade det och vi bestammde att vi skulle motas 40km langre fram po vagen. Exakt 40km senare motte vi upp med Ahmed, vor personliga escort, vapendragare och livvakt. Vi borjade med att koka upp lite nudlar utanfor en Coffe Shop. Senare po kvallen promenerade vi bort ett stycke till en liten ambulansstation dar vor forlaggning for natten skulle vara. Efter nogra koppar te var det dags att sova, men innan dess var dock alla ur trion sugna po att holla i Ahmeds tjanstevapen, en pickadoll av Italienskt ursprung.

Dag 108. Ambulansstation po vagen mellan Safaga och Qena - Checkpoint mellan Qena och Luxor. 171 km (Rekord an so lange)

Vi vaknar vid halv sju, och borjar dagen med att inmundiga en te. Vi skilljs fron Ahmed, och trampar po mot staden Qena. De forsta tio milen bestod av oken med lite inslag av smo berg. Nar vi narmade oss staden Qena borjade det bli riktigt gront med palmer och trad - pga den narliggande Nilen. Vi cyklade po nogra mil langs en losflod till Nilen, och frojdades av palmerna och vaxtligheten. Vi hejjade po barn ungefar sju miljoner gonger, de var riktigt bra po att upptacka passerande cyklister! Stannade man till nogon gong po vagen so rusade det alltid fram en skock ungar som ville skaka hand och froga hur laget var. Trevligt.

Efter ett tag var det dags att fo polisescort igen, denna gongen av hogsta honset - generalen sjalv! Vi kom fram till en checkpoint dar vi bestammde att vi skulle slagga. Vi frogade om det fanns nogon narliggande restaurang. Efter ett tag kom en underhuggare fram med en enorm pose fylld med choklad och laskblask. Falaffel stod ockso po menyn. Vi bloste upp vora liggunderlag utanfor stationen och sov sodar pga stoj och stim fron poliserna.

Dag 109. Checkpoint mellan Qena och Luxor - Idfu. 130km

Denna morgon erbjod ett ganska molnigt vader. Vi cyklade in till Luxor dar vi hade revelj bestoende av ytterligare en Koshery. Inte nog med detta, vi kande oss aven tvugna att bestalla in en dubbel BigMac&Co do vi insog att vi inte skulle se det gyllene M:et po ett tag. Passade aven po att vaxla pengar till Amerikanska dollar. Vi lamnade Luxor runt lunchtid och kottade po till Idfu. Vi hade namligen en tid att passa for en gongs skull - vi var tvugna att ta farjan fron Aswan till Wadi Haifa i Sudan. Den enda tillgangliga gransovergongen skulle alltso ske mitt ute po Nasser-sjon, och boten skulle lamna Aswan nogon gong po morgonen dagen efter.

Vi nodde Idfu nogon gong po kvallen, och hade ytterligare tio mil kvar att cykla. Efter en grillad kyckling bestammde vi oss darfor for att ta toget de sista tio milen till hamnstaden Aswan. Val framme valde vi slaggplats i en liten park. Bara nogra timmar innan sade en egyptier po toget till oss att "har regnar det aldrig, bara en dag vart tionde ar!". Detta tajmade vi in bra do det po natten borjade regna po vora sovsackar... so kan det go!

Dag 111. Aswan - Wadi Haifa. 0 km.

Nar vi vaknade var vor forsta uppgift att skaffa biljett till boten som skulle ta oss till Sudan. Detta visade sig vara omojligt, utan fanns bara att kopa po plats, vid hamnen nogra mil utanfor staden. Efter att ha kopt po oss lite fornodenheter bestoende av kex och godis, var vi framme vid boten. Vi rullade ombord po farjan och bloste omedelbart upp vora liggunderlag, precis under botens skorsten. Och sen borjade kaoset. So mycket prylar som lastades po gjorde det svort att tro att boten skulle holla sig flytande. Kylskop, fruktmixrar, vaskor och godiskartonger i mangder. Vi hade hittils po resan bara stott po ett fotal longcyklister, fem narmare bestamt. Har kom en flock po 65 longfardscyklister po boten! 60 av dessa tillhorde en grupp kallad Tour 'd Afrique som skulle cykla fron Cairo till Kapstaden. Vi traffade aven po en grupp po tre Irlandare samt tre Sydafrikaner (Gareth, Grant, Didi, Oliver, Dennis och Niall) som skulle cykla samma stracka, och skulle gora detta i valgorenhetens tecken.

Tim och Erik stod och spanade in kaoset po boten, po hamnarbetarna som febrilt forsokte fo po kylskopen innan farjan skulle oka. Att vi kom sopass tidigt till boten var en riktig hit! Vi slog som sagt upp vorat lager po tre liggunderlag under skorstenen. Med tiden vaxte ett berg av kylskop och vaskor runt omkring oss, vilket resulterade i att vi fick en riktigt mysig liten koja och darmed basta platsen po boten! Vi inredde voran koja genom att hanga upp voran Svenska flagga, samt vorat inramade gruppfoto som snyggt stod placerat po en kartong, som fick nyfikna och konstiga blickar fron kojans besokare. Efter en sex timmar long forsening lamnade antligen boten Aswan. Vi borjade smoprata med den lilla gruppen po vag till Sydafrika, dar det snackades cykelutrustning och rovarhistorier. Vi somnade gott po vora liggunderlag medans boten stonkade vidare mot Sudan!

Dag 112. Wadi Haifa. 0 km

Vi anlande till Wadi Haifa nogon gong po eftermiddagen. Efter lite smoprat med tullen rullade vi in till staden. Vi checkade in tillsammans med "The Millenium Promise"-cyklisterna (den lilla gruppen). Vi bestammde namligen att cykla med dem de narmaste dagarna. Kvallen agnades ot falaffel-slukning samt en kopp te framfor teven dar Africa Cup var i full fart. Erik och Tim hjalpte dessutom Niall med strulande vaxlar, medans Nino snackade musik med Grant.

Dag 113. Wadi Haifa - Mitt ute i oknen. 20km

Sudan tillhor ett av de mest byrokratiska lander som finns, och innebar mycket strul for turister. Furutom ett svorinskaffat och framforallt dyrt visum, moste man aven registrera sig tre dagar efter ankomst. So detta gjorde vi po morgonen, vi fick springa mellan 3 olika kontor, ungefar 5 gonger innan det var gjort, och vi lamnade Immigration Office $50 fattigare. Vi passade aven po att bunkra upp med vatten och mat do vi hade en stracka po 150km i ren oken innan vi kunde bunkra upp igen. Elva liter, nogra kg pasta, samt nogra burkar tonfisk polastat po cyklarna - lamnade vi staden under solnedgongen. Efter bara nogra km sprangdes Gareths bakdack. Efter nogon timme var vi po sadlarna igen, och vi kunde cykla ytterligare en km tills Nino fick en punka. Snart var vi po vag igen, och asfalten utbyttes mot grus. Snart var det Grants tur att fo problem, do en eker gick av och vi bestamde oss nu for att slo lager for natten. Vi hade en mycket mysig kvall dar vi satt och kokade mat, nattfotograferade samt pillade med cyklarna.

Dag 114. Mitt ute i oknen - Mitt ute i oknen. 65 km

Morgonen inleddes med annu fler reparationer. Vi trampade po genom den Nubiska oknen. Omgivningarna var mycket fina, med sanddynor i en fin stuvning tillsammans med nogra smo stenberg. Vagen var vaxelvis grus, asfalt samt sand. Vi stannade for dagen vid 16-tiden, och tog en liten promenad i utforskarens tecken till ett litet stenberg dar vi gjorde mycket manliga sysslor som att rulla ner stora stenbumlingar fron berget. Dagens treratters bestod forst av lite russin, for att sedan overgo till en fin tonfiskrora med fetaost och pasta. Middagen avrundades med en liten fin svampsoppa. Och so kom aven denna dagen till sin anda.

Dag 115. Mitt ute i oknen - Mitt ute i oknen. 55km

Vi kom ivag runt nio-tiden po morgonen och trampade po. Nu borjade vagen bli en riktig katastrof. Det blev annu mer sand, och for alla de som inte vet hur det ar att cykla i ren sand kan vi rekommendera er att bespara er modan - det finns roligare saker att gora. Vi cyklade och stonkade po i en mycket log hastighet och fick titt som tatt satta ner ett hjalpande ben for att inte ramla omkull. Vid klockan tvo kom vi fram till Nilen och darmed den forsta lilla byn. En liten by full med smo loga lerhus samt utan elektricitet - nu kande vi verkligen att vi kommit till Afrika! Vi kokade upp mat i ett overgivet litet hus. Vi upptackte har att vor ena branslepump var trasig, villket innebar att vi bara hade ett fungerande kok till forfogande. Snart kom de andra cyklisterna ifatt och vi rullade vidare nogra km's tills det an en gong blev dags att slo rot for en natt. Kvallen innebar annu mer tonfisk samt pasta, och aven en lite minitreck utanfor lagret till ett narliggande stenberg.

Dag 116. Mitt ute i oknen - Mitt ute i oknen (langs med Nilen). 74 km

Vi inhandlade lite losbrod av en kvinna i en liten lerby som till synes sog helt dod ut. Vi fick aven en liten skol med sirap som vi glatt doppade brodet i och hade annu en kvalitetsfrukost. Efter nogra mil kom vi fram till den lilla holan Abri dar det oterigen var dags att bunkra upp med fornodenheter. Nino lyckades aven hitta ett par schyssta sandaler av beige farg, som numera ar frekvent anvanda. Tim och Erik skrattade sig harmynta do de fick nys om den lokala snusen, enligt oss det Sudanesiska guldet. Vi inkopte annu mer tonfisk, pasta, russin samt fetaost i tetraforpackning. Samt en och annan enorm loda kex. Har borjade aven vora vattendepoer att tryta, vilket gjorde att vi tog beslutet att dricka av lokalbefolkningen vatten - direktimporterat fron den narliggande Nilen. Vid forsta anblicken kan man bli en gnutta skeptisk do nyanserna av vattnet ar en smula brunaktigt, men detta struntade vi i och halsade vatten i stora mangder. De andra cyklisterna bestamde sig for att checka in po stadens hotell, medans vi fortsatte ut mot de Nubiska vidderna. Denna kvallen erbjod en av de finaste campingplatser i voran historia, do vi slog i taltpinnarna utanfor en liten bonodling, hundra meter fron Nilens strandbanker. Nilens vatten gor att kringliggande yta tar sig skepnaden av en oas full med palmer och liv, for att bara ett stenkast bort forvandlas till ren oken. Po kvallen log vi matta och belotna efter att ha slukat nogra burkar tonfisk och pasta (kan te sig nogot enformigt, men mycket mer finns inte att erbjuda) och studerade stjarnorna po en av de mest klara stjarnhimmlar vi skodat.

Dag 117. Mitt ute i oknen - Mitt ute i oknen. 65 km

Vi stonkade vidare po vagen (eller ska man kalla det avsaknaden av vagen?), och kom efter nogra svettiga timmar fram till en liten by dar vi kunde halsa en ypperligt god och svalkande Pepsi i glasflaska. Lagom till lunchtid blev vi erbjudna en enormt valsmaklig moltid av lokalbefolkningen. Po menyn stod nybakat brod, en riktigt fin lokrora, goda kottbetar samt kalasfarska dadlar. Omgivningarna skiftades en aning och det borjade bli lite mer kuperat. Vid fyratiden hoppade vi av vora hojjar och slog lager for dagen, aven har vid Nilen. Bokormarna inom oss kom fram och vi lade oss och laste lite skonlitteratur. Det var aven dags for lite tvatt av klader, so Erik bestammde sig for att go ner till krokodilernas marker och gnugga lite strumpor i Nilen. Precis vid vattenkanten blev det dock lite katastrof do en lera liknande kvicksand tog tag i Eriks fotter. Lerig tog han sig tillslut till vattnet och kom snart upp igen med rena strumpor och fotter.
Sedan lagade vi kak och krop till kojs.

Dag 118. Mitt ute i oknen - Kerma. 84 km

Vi rullade ivag vid halvnio-tiden efter att vi provsmakat lite omogna honungsmeloner som vaxte utanfor vort talt. Lunchen inspisades vid nogra stenblock full med hallristningar. Trion studsade vidare po vagarna och efter en tvo och en halv mil okenstracka. Vi fick otals gonger kliva av vora hojjar och leda cykeln langs den inte allt for uppskattade sanden. Har var det stundtals mycket svort att se var vagen gick. I horrisonten kunde man ibland se nogot fordon som med sitt damm hjalpte oss att hitta vagen. Till slut kom vi dock fram till staden Kerma. Det var valdigt svort att hitta campingplats har, mest po grund av for mycket bebyggelse samt stundande kvallning. Detta lostes genom att vi blev erbjudna slaggplats inne i en fotbollsklubb. Har kollade vi tillsammans med Sudaneserna nar Marocko fick spo av Ghana i African Cup.

Dag 119. Kerma - Dongola. 62 km

Nyvakna rullade vi ut genom grindarna till fotbollsklubben och vidare mot den storre staden Dongola. Vagarna var som vanligt katastrof, men snart gjorde vi oss nastan i brallan do vi rullade upp po nylagd asfalt och vi kottade oss skrattandes fram till staden dit vi anlande nogon gong po eftermiddagen. Vi tog en liten bot over Nilen och checkade in po Hotel Lord for ca 15 riksdaler per natt. Inklusive dush med kallt vatten. Har fick vi ytterligare smaka lite byrokratiklubba do vi var tvugna att skaffa tillstond hos polisen for att kunna ta in po hotell. Detta var dock ganska trevligt do vi snackade snus-sorter och fotboll med poliserna.

Efter en vecka ute i oknen ar en dusch val po sin plats, do vi hade ett tvo centimeter tjockt dammlager over hela kroppen. Efter duschen var vora nunor som efter en ansiktsbehandling, och vi stroppade glatt omkring po hotellet. Vi mummsade i oss nogra falaffel och stotte i denna vevan po Grant och Oliver som hade anlant med buss dagen innan pga sjukdom. Vi drog till ett internetcafe av lagre kvalitet for att knappra ihop nogra meningar till paronen dar hemma. Senare po kvallen satte vi oss po en restaurang dar vi slukade shawerma och nogra koppar the. Tim avslutade kvallen med att laga sitt liggunderlag som inte har hollit vad det lovat hittils under storre delen av resan. Enligt senaste rapporterna ska han dock numera sova som en kung.

Dag 120. Dongola

Denna morgon hade vi egentligen tankt cykla vidare soderut. Men so blev inte fallet do Nino fick sig ett besok av nogra elaka bakterier vilket resulterade i en dolig kista samt ett antal besok po muggen. Vi bestammde oss darfor for att stanna en dag till. Erik borjade dagen med en mysig morgonpromme i stadens kvarter, medans Tim log kvar och laste. Erik passade aven po att rikta sitt framhjul en aning, samt lite ovrig mek. Medans Nino log kvar och kurerade sin mage, drog Erik och Tim till Grants och Olivers hotell, och vi hade en fin eftermiddagsfika dar vi diskuterade universitetsutbildningar, cykelresor och den mycket torra vintillgongen i Sudan.

Senare po dagen motte vi upp med resten av cyklisterna. De hade haft ett riktigt aventyr ute i oknen. Gareth hade kort in med fel vinkel i en sanddyna vilket resulterade i ett totalt kvaddat framhjul. Detta lyckades han dock laga mer eller mindre och kunde rulla in i staden ett dygn senare an oss. Mitt i oknen hade de ockso lyckats slarva bort Didi, hon hade varit helt sjalv mitt i oknen innan hon tillslut lyckades sammanstrola med resten av gruppen.

Po kvallen satt vi och kakade, drack cola och gick och la oss.

Dag 121. Dongola

Vi blev kvar har ytterligare en dag. Vi log och laste en stund po morgonen, for att sedan ta ett besok po den lokala marknaden dar vi inhandlade nogra vattenmeloner som vi glatt slaffsade in po vorat hotellrum. Samma dag anlande ockso Andreas fron Osterrike, en cyklist av den aldre modellen som tankt cykla strackan Cairo till Addis Abeba. Vi bestammde att vi skulle cykla i flock, tillsammans med de andra cyklisterna som vi skarpt gillar.

Dag 122. Dongola - Mitt i oknen. 125 km

Morgonen inleddes med att vi inte kunde hitta den efterlangtade asfaltsvagen ut ur Dongola. Andreas orkade inte vanta po vorat letande av vagen utan cyklade for eget maskineri vidare. Efter en del frogetecken med lokalbefolkningen kom vi tillslut ut po ratt vag och med vinden i ryggen racade vi soderut mot huvudstaden Khartoum. Vi gjorde ett antal mille tills det var dags att slo lager, belagen bakom en stor sanddyn. Nu borjade Nino oterigen kanna sig krasslig i magen och gick ganska snart och vilade upp sig i taltet. Denna middagen bestod som vanligt av tonfisk, pasta och fetaost - MEN... med den nya ingridientsen tomatpurre som ytterligare berikade smakupplevelsen.

Dag 123. Mitt ute i oknen - Mitt ute i oknen (faktiskt). 100km

Nino modde under natten riktigt doligt, och behovde springa po muggen (eller den temporara falttoaletten) inte mindre an atta gonger under natten. Darfor bestammde han sig for att lifta sista biten in till Khartoum, och han var snart po plats i en pickup som skulle ro han iland.

Nu vande vagen riktning med en fasansfull och orattvis motvind i baggaget. Vi trampade po mot den lilla staden Abu Dom, dar vi bunkrade upp forrodet med kakor, godis, cola och annat smott och gott. Nu borjade det bli fasansfullt varmt, med solen inte longtifron zenit som ansvarig for varmen. Svettandes cyklade vi po, och omgivningarna var nu riktigt trokiga. Bara oken so longt okat kunde no, med nogot spor av bebyggelse har och dar, och med ett fotal fullastade osnor som sakta kampade sig frammot. Lunchen denna dagen bestod av ris och bonor, som vi for tacka vora kara medcyklister for.

Voran slaggplats denna dag blev ockso bakom en sanddyn, och rutinerna sog ut som dagarna innan.

Dag 123. Mitt ute i oknen - Mitt ute i oknen. 140 km

En klassisk dag i oknen. Motvind och pepsipauser titt som tatt. Vi ot en fortraffligt god falaffel som lunch po en liten vagrestaurang. Vi blev kvar har i over tvo timmar, mest po grund av cykelmek samt den skollheta varmen. Aven denna kvall sog ut som de foregoende, med skillnaden att Oliver fick prova po att rida lite osna nar nogra passerande Sudaneser passerade voran forlaggning.

Dag 124. Mitt ute i oknen - Khartoum. 151 km

Vi hoppade upp po vora ladersadlar vid ottatiden po morgonen. Alla var ivriga att komma ivag so att vi kunde no lite efterlangtad civilisation med allt vad det innebar. Motvinden gjorde sig pomind aven denna dag, och pepsi-pauserna blev fler an vanligt. Vid sextiden po kvallen borjade kilometerstenarna att narma sig siffran noll, och vi hade tillslut Khartoum inom rackholl och vi borjade angripa staden i full fortjusning. Dock fick Gareth oterigen problem med sitt hjul so de andra bestammde sig for att ta en buss in till stan. Erik och Tim trampade vidare tills den sista kilometerstenen visade 0 km. Dock var vi inte framme an, utan det tog oss ytterligare tvo timmar att ta sig igenom den mycket hektiska trafiken i huvudstaden. Val framme vid Blue Nile Sailing Club dar vorat talt i skrivande stund stolt stor uppspikat - motte vi Nino. Han borjade genast beratta om sitt lilla miniaventyr de senaste dagarna. Han hade med pickup tagit sig till ett sjukhus i staden Al Dabba. Han ville dock vidare till Khartoum, men borjade sjuk virra omkring i oknen, och insog att han var tvungen att ta sig tillbaka till sjukhuset omgoende. Har forsokte personalen fo i honom dropp, men misslyckades med att satta kanylen fel inte mindre an fem gonger. Snart kom dock en annan lakare in och satte kanylen po ratt plats, och Nino kunde fo sin dropp. Han spenderade natten po sjukhuset, och tog sig dagen efter till Khartoum med en buss full med Somaliska flyktingar som nekats visum till Libyen. Han blev i Khartoum erbjuden ett hotellrum av en frilansjournalist, mot att han stallde upp i en intervju i den lokala tidningen.

Kvallen avslutades med tvo enorma hamburgare po campingen, och vi klev snart in i vorat talt for en god natts somn.

Vor fortsatta resvag ar i skrivande stund ganska oklar. Vad vi vet ar att vi kommer att bajka ner till Etiopien och antagligen vidare mot Djibouti och darifron osterut. Vi kommer att spendera nogra kvalitetsfyllda dagar har i Khartoum po voran camping - mitt i staden med utsikt over den Blo Nilen. Temperaturen borjar nu bli riktigt riktigt varm, trots att det har ar vinter. Detta loser man dock enkelt med nogra Pepsi och en kall dusch. Vi ar som sagt riktigt glada over att ha tagit oss in i Afrika, allt kanns riktigt exotiskt.

Ni for ha det kalas!

21 kommentarer:

Pappijaj sa...

"Må bäst" - Har precis lärt mig uttrycket av en muslim och tycker det passar bra här. Moder Jord har precis haft högläsning för mig och sedan har vi tillsammans sett fina miljöer på era bilder. Speciellt de exklusiva hotellrummen. Moder Jord tycker pleiset i Dongola är en 10:a-full pott. Förstår inte hur ni orkar. Vi blir matta bara av att tänka på det. Dessutom med magar ingen förtjänar- Men det är klart - dricka nilvatten??? Hoppas ni håller er något så när friska framöver och kan bestämma vart ni är på väg. Det börjar bli jobbigt att inte ha något svar när folk något frågande säger "Trodde dom skulle till Kina". Är det någon av er, som Lasse Bengtsson i sin blogg, avser som resesällskap när han tänker på trippen till Amazonas? I så fall har ni varit för mycket i solen och Nino kommer hem omedelbart för enskild överläggning med mig och sin psykiatriker.
Som sagt "Må bäst"

Anonym sa...

Tjenna Grabbar!

Tusan vilka strapatser ni är ute på.

Ta hand om er så höres vi!

//Ragge

Anonym sa...

Jag är väldig uprörd över era planer att dela på er, var det inte Peking som mål från början.
Tänk er!

Anonym sa...

Banga allt och kom hem till Grande Finale 10:e april!

Anonym sa...

va e grejjen med splitten?? banga allt och häng på till olka i stället

Anonym sa...

+ tims runda fejs är riktigt fint

Pappijaj sa...

Håller med mamma Bogdanov. Ni var tre från början och det tycker jag ni skall vara när ni avslutar er lilla cykelrunda också. Och då menar jag samma tre goa killar.

Anonym sa...

Harrejävlar - dricka vatten från Nilen!?
Skulle det vara något farligt, eller?
Världens bästa öl bryggs utav denna exotiska men dock kristallklara nektar.
Andra rekommenderade vattenkällor är bl a Warszawas hamn, bäckarna i Harrisburg mm.

Kör hårt gubbar Ni är hjältar!

Den Gode Lindström

Anonym sa...

tjena!

Avklarat den fruktade nubiska öknen! Grattis! Ett av de starkaste minnen jag har ifran min Afrikatur faktiskt!

För mig var dock Etiopien 1000 ggr hardare... Kanske det blir battre nar ni ar tre dock!

Sjalv narmar jag mig gransen till Georgien. cirka 20 minus har vilket ar en helt ny upplevelse...

Lycka till!!

Anonym sa...

Hej Tim din frisyr är rolig hihi!

Anonym sa...

Det var Alice Tims lilla syster som gillar Tims frisyr.

Anonym sa...

Vilka hjältar ni är. fattar inte hur ni orkar!

Åk vart ni vill mena bara ni håller ihop.

Kramar
Per

Anonym sa...

Vilka hjältar ni är. fattar inte hur ni orkar!

Åk vart ni vill mena bara ni håller ihop.

Kramar
Per

Anonym sa...

liten helsning fran Val de Sole, har ar riktigt mycket sno och fina ak! Holl ihop er killar so gor det undan. Kram moster o Henner

Hnrk sa...

mycket mycket spännande!

Anonym sa...

Tim, kör på! Du om någon kommer att komma hela vägen fram till Peking... Du om någon kommer att kunna cykla själv... Jag är inte ens tveksam, jag VET att du kommer cykla in i Peking i sommar! Tror på dig!

och

Saknar dig!

/ valle

Anonym sa...

Vet inte om jag skrivit det innan så jag skriver det igen:

"Anybody who rides a bike is a friend of mine" - Gary Fischer

Anonym sa...

Hej Tim, och grattis på din 23födelsedagen! Födeldesagen som du kommer att minnas, födelsedagen på vägen...på vägen genom länder och kontinenter, på vägen som skänker dig spännande möten och häftiga upplevelser, vägen som du kommer att cykla ändå till ditt mål. Önskar dig lycka till, du kommer att fixa det!
Jättekram / moster

Anonym sa...

GRATTIS TIM! DOPPELT KRÖK PÅ DIN NÄSTA FÖDELSEDAG!

Anonym sa...

Hej på er!
Jag tycker det är jättetråkigt att ni tydligen inte ska följas åt under hela resan. Hoppas ni inte gör några val ni kommer att ångra
och om nu Tim fortsätter själv mot
ursprungsmålet så önskar jag honom all lycka på färden och jag är också övertygad om att han fixar det. Ha en bra födelsedag förresten!
Jag tycker som sagt det är tråkigt
men kan ju inte göra något åt det.
Lycka till allesammans vad ni än väljer för resmål.
Kramar
Mamma Lisbeth

Anonym sa...

Hallo Tim,
herzlichen Glückwunsch zu Deinem Geburtstag.Viel Glück und weiterhin eine schöne und erlebnisreiche Fahrt.
Liebe Grüße aus Großenhain in Deutschland
Henner